Dikter till begravning och dödsannonser

Öppna era hjärtan
så att ni kan känna hopp.
Jag finns ju här hos er
fast ni inte ser min kropp.

Jag är med i goda möten
när ni kramar om varandra.
Jag är med i varje steg
på de vägar ni vill vandra.

Jag hörs i trädens sus
och fåglars vackra sång.
Och om jag verkar tyst
så lyssna än en gång.

Jag finns i sorgens mörker
och hjärtats tunga slag,
i solens ljus som värmer
och förvandlar natt till dag.

— Siv Andersson

—————

I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.

Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.

I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.

Men bland allt du är för mig
finns något svårt att bära
 – min längtan efter dig
när jag inte har dig nära.

— Siv Andersson

—————

När den nu är till ända,
din tid på denna jord,
så känner vi en sorg
och en saknad bortom ord.
 
Men som ljuset i det mörka,
som lindring här och nu,
finns många fina avtryck
av allt som var just du.
 
Så tack för allt du gav,
för de minnen vi nu har.
Allt ryms i våra hjärtan,
där finns du alltid kvar.
                          
— Siv Andersson

—————

Nu tänder vi värmande,
fladdrande lågor
som motvikt mot mörkret
och sorgens kalla vågor.

Vi tittar upp mot himlen
ser så många stjärnor där.
Men en stjärna lyser starkast
 – det är säkert där du är.

— Siv Andersson

—————

Dikterna här ovan finns även som dikttavlor på dingravyr.se

En del av följande dikter finns tryckta på kort, och vissa av dem har jag skrivit om lite för att anpassa dem till olika behov. Några av dikterna har av samma skäl placerats under mer än en rubrik.

När dikterna citeras vill jag att mitt namn anges. Samtliga dikter kan citeras helt eller delvis (enstaka verser) men får inte ändras utan mitt medgivande.

—————

När jag har levt mitt liv
och tiden har löpt ut
vill jag känna mig tillfreds
med hur livet blev till slut.

Jag vill känna tacksamhet
för allt som jag har fått.
Att jag har gjort mitt bästa
i både stort och smått.

Att jag är helt förnöjd
med allt jag kan och vet.
Att jag kan blicka bakåt
helt utan bitterhet.

Att jag haft mod att våga
trots alla mina kval.
Att jag verkligen har älskat
och följt mitt hjärtas val.

— Siv Andersson

—————

När en människa lämnat sin kropp
fördelas hon på alla som saknar henne
Så bär vi henne ändå, ömt och varsamt,
i våra hjärtan.

— Siv Andersson

—————

Vi försöker förstå
men trots att vi vet
är förlusten av dig
som en overklighet.

Varje steg utan dig
känns tyngre att gå
för sorgen är stor
och vi saknar dig så.

— Siv Andersson

—————

Vi försöker förstå
men trots att vi vet
är förlusten av dig
som en overklighet

Du fanns ju här nyss
så livfull och varm
med ditt härliga skratt,
din röst och din charm.

Vi saknar dig så,
allt det där som var du.
Därför bär vi dig varsamt
i hjärtat nu.

— Siv Andersson

—————

Vår värld har förändrats,
är inte sig lik.
Där saknas en mänska
så god och unik.

— Siv Andersson

—————

Vår tacksamhet är stor
för allt som du har gett.
Och lika stor vår saknad
i det sorgliga som skett.

— Siv Andersson

—————

Din själ for till himlen,
din kropp läggs i jorden.
Där får vi en plats
för en sorg bortom orden.

— Siv Andersson

—————

När dagen är ett mörker
blir natten dubbelt lång.
Då slutar solen lysa.
då tystnar fåglars sång.

Men nån mening kan nå in
från en omtänksam person
– liksom ljuset i en blick
som inte tappat tron.

Att någon bryr sig om en
när man inte längre vill
är just vad man behöver
för att orka lite till.

— Siv Andersson

—————

When daylight is all darkness
the night seems twice as long,
the sun is out of sunshine
and the birds are without song

It is so very lonely
to have an aching heart
But sharing grief with others
is helpful for a start

For thoughts can give warmth
and words can make good
And eyes can gently tell you
that you´ve been understood.

— Siv Andersson

—————

Jag är så tacksam för
att jag fick möta dig.
För du var speciell
och värdefull för mig.

Det som gjorde dig unik
fanns i ditt sätt att vara,
din styrka och ditt mod
och allt du kunde klara.

Den kärlek som du gav
i omtanken om andra
gav lärdom om hur vi
ska vara mot varandra.

— Siv Andersson

—————

Det är så svårt att fatta
detta tragiska som hänt.
Att vi aldrig mer får se dig.
Att din levnads blad är vänt.

Du berövades din framtid
när din livskraft rycktes bort.
Och oändlig är vår sorg
för att ditt liv blev alltför kort.

— Siv Andersson

—————

Vår kärlek till dig
är stark och finns kvar
så nu får du ett liv
bland de minnen vi har.

— Siv Andersson

—————

Vi intalar varandra
att ljus och värme finns
och bär i våra hjärtan
allt det fina som vi minns.

— Siv Andersson

—————

Att mista nån man älskar
är obarmhärtigt svårt
och när det är för evigt
har livet drabbat hårt.

— Siv Andersson

—————

När dagen är tung
och livet känns kallt
är det svårt att se
en mening med allt.

Men tankar kan värma
och ord göra gott.
En blick kan berätta
att någon förstått.

— Siv Andersson

—————

Det är så väldigt sorgligt
det som nu har hänt
– att lyckan i ett slag
helt plötsligt bara vänt.

— Siv Andersson

—————

Din generösa omsorg
var en viktig del av dig
och när nån behövde hjälp
så sa du aldrig nej.

Du var en förebild
för alla och envar
och där finns ljus och värme
i de minnen vi har kvar.

— Siv Andersson

—————

Det händer att jag tänker
när en fjäril närmar sig
att den kanske ändå är
en annan form av dig.

Och fåglarna som sjunger
lånar toner från din röst.
Sen sätter de sig nära
som om de vill ge mig tröst.

— Siv Andersson

—————

Så lite det är
som ger livet flöde.
Så lite det är
som avgör vårt öde…

Lite osynlig luft
i ett andetag
och att hjärtat gör om
sina rytmiska slag…

Men så litet det än är
kan något så smått
skapa floder av sorg
när det upphört för gott.

— Siv Andersson

—————

Jag önskar jag hade
en sådan förmåga
att tända en hälsans
läkande låga.

Då skulle den särskilt
för dig få brinna
– få allt det onda
att helt försvinna.

Den skulle se till
att kurvan vänder
och att du får omsorg
av goda händer.

Dag och natt
hos dig den skulle vaka
och ge dig all kraft
att få hälsan tillbaka.

— Siv Andersson

—————

Jag önskar jag hade
en sådan förmåga
att tända en hälsans
läkande låga.

Då skulle den särskilt
för dig fått brinna
– fått allt det onda
att helt försvinna.

— Siv Andersson

—————

I wish that I had
to power to cure,
to send out a light
that would help you endure

A candle for healing
burning for you
Relieving the pain
and guiding you through

Whatever you’ve suffered
The hurt it would repair
Sending you comfort,
compassion and care

All day and all night
for you it would burn
and give you the strength
for your health to return

— Siv Andersson

—————

Vi föds till denna värld
med möjligheter, chanser…
Men här finns även risker
som att drabbas av cancer.

Den kommer oinbjuden,
slår sig ned i någons kropp.
Den låter mänskor pendla
mellan rädsla, mod och hopp.

Om cancern breder ut sig
med sin elaka tumör
blir det en kamp för livet
trots allt som doktorn gör.

Det kan verka som den vinner
men för varje liv den tar
bildas kärlekshav av minnen
där den drabbade finns kvar.

— Siv Andersson

—————

Du var avhållen och älskad,
långt mer än du kunde tro,
och för oss är ljuset i mörkret
att din själ nu funnit ro.

— Siv Andersson

—————

Inte ens en fågel kan flyga
med knäckta vingar.
Men när en stjärna slocknat
finns ändå ljuset kvar.

— Siv Andersson

—————

Vi gav dig ljus
men du kunde inte se det.
Vi gav dig värme
men du frös ändå.
Vi gav dig kärlek
men det var ett språk
du inte förstod.

— Siv Andersson

—————

Dikter till dig som förlorat ett Barn

Den svåraste av sorger
är när livet blir för kort
och en dotter eller son
för alltid har ryckts bort.

När någon man gett liv
och  älskat mest av allt
så grymt kan tas ifrån en
blir det ofattbart och kallt.

I sorgens tunga mörker
får man ta en dag i sänder
och försöka samla kraft
tills ljuset återvänder.

Och i all gränslös saknad
så hjälper det att se
den medkänsla och omsorg
som andra har att ge.

— Siv Andersson

—————

I mitt hjärta finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än är
så finns du här hos mig.

— Siv Andersson

—————

Det är så svårt att fatta
detta tragiska som hänt.
Att vi aldrig mer får se dig.
Att din levnads blad är vänt.

Du berövades din framtid
när din livskraft rycktes bort.
Och oändlig är vår sorg
för att ditt liv blev alltför kort.

— Siv Andersson

—————

Du var älskad mest av alla
Som mitt barn var du mitt allt
När du plötsligt togs ifrån mig
blev det ofattbart och kallt

Den största av all saknad,
den ryms nu i ditt namn
Det största av allt tomrum,
det finns nu i min famn.

— Siv Andersson

—————

Plötsligt är världen
så overkligt öde
för hjärtat har mist
ett mål för sitt flöde.

— Siv Andersson

—————

När dagen är ett mörker
blir natten dubbelt lång.
Då slutar solen lysa.
då tystnar fåglars sång.

Men nån mening kan nå in
från en omtänksam person
– liksom ljuset i en blick
som inte tappat tron.

Att någon bryr sig om en
när man inte längre vill
är just vad man behöver
för att orka lite till.

— Siv Andersson

—————

Som förälder vill man skydda
sitt barn från alla faror.
För eld och djupa vatten,
sånt som skräms i nattens maror…

När det värsta sedan händer
är maktlösheten stor
och en värld har rasat samman
för en drabbad far och mor.

— Siv Andersson

—————

Så fel och orättvist
det är när döden tar
ett barn från sin förälder
som ensam lämnas kvar.

Så smärtsamt är det ordnat
i livets strida flöde
att man inte ens får byta
med barnets grymma öde.

— Siv Andersson

—————

Om vi fick en hel minut
för varje tår vi gråter
skulle tiden få bli år
som gav dig livet åter.

— Siv Andersson

—————

Ljus känns som mörker
fast natten blir dag
och värme kan kyla
som isande snö…
För vår värld har förändrats
i ett enda slag
och vi frågar oss varför
just du måste dö.

— Siv Andersson

—————

Du var vår hela värld,
du var vår lille prins,
och vi älskar dig till månen
och vart du nu än finns.

— Siv Andersson

—————

Vi älskar dig till månen
ända till stjärnorna
och bortom…

— Siv Andersson

—————

Begravningsdikter till Mamma

En mor finns med från början
som källan till ditt liv.
Med kärleksfulla blickar
hon följer varje kliv.

Sen livets första måltid
har hon bjudit dig att smaka.
Hon ger dig av sin omsorg
utan krav att få tillbaka.

Hon tas så lätt för given
som lindring av besvär
och sällan blir hon tackad
och sedd för den hon är.

I livets alla skeden
förblir hon dock densamma
– din alldeles unika
högt älskade mamma.

— Siv Andersson

—————

Min mor fanns med från början
som källan till mitt liv.
Med kärleksfulla blickar
hon följde mina kliv.

Sen livets första måltid
bjöd hon mig att smaka.
Hon gav mig av sin omsorg
utan krav att få tillbaka.

I livets alla skeden
förblev hon jämt densamma
– min alldeles unika,
högt älskade mamma.

— Siv Andersson

—————

Vår mor fanns med från början
som källan till våra liv.
Med kärleksfulla blickar
hon följde våra kliv.

Sen livets första måltid
bjöd hon oss att smaka.
Hon gav oss av sin omsorg
utan krav att få tillbaka.

I livets alla skeden
förblev hon jämt densamma
– vår alldeles unika,
högt älskade mamma.

— Siv Andersson

—————

Plötsligt är världen
inte densamma.
Där saknas en famn
– min älskade mamma.

— Siv Andersson

—————

Plötsligt är världen
inte densamma.
Där saknas en famn
– vår älskade mamma.

— Siv Andersson

—————

Hon fanns där för oss alla
i både vått och torrt.
Så saknaden är stor
när mamma nu gått bort.

— Siv Andersson

—————

Begravningsdikter till Pappa

Sorgen är stor
men orden är knappa.
Vi saknar dig så,
vår älskade pappa.

— Siv Andersson

—————

Vi saknar dig så.
vår älskade far.
Men i våra hjärtan
så finns du alltid kvar.

— Siv Andersson

—————

Han fanns där för oss alla
i både vått och torrt.
Så saknaden är stor
när pappa nu gått bort.

— Siv Andersson

—————

Att du plötsligt är borta
är svårt att förstå.
Allra käraste pappa,
du fattas oss så.

— Siv Andersson

—————

Dikter som passar både Mamma och Pappa

Se även Dikter till ett par om dikten är till båda mamma och pappa.

—————

Allt mer som åren gått
har jag verkligen förstått
hur mycket du betytt
och hur mycket jag har fått.

Du har gett så mycket kärlek,
du har hjälpt och stöttat mig.
Och när jag känt mig vilsen
har jag fått kloka råd av dig.

Ja, vad jag än behövde
så fanns du alltid där.
Så, oändlig är min saknad
när jag inte har dig här.

— Siv Andersson

—————

Min tacksamhet är stor
för allt som du har gett.
Och lika stor min saknad
i det sorgliga som skett.

— Siv Andersson

—————

Vår tacksamhet är stor
för allt som du har gett.
Och lika stor vår saknad
i det sorgliga som skett.

— Siv Andersson

—————

Din generösa omsorg
var en viktig del av dig
och din villkorslösa kärlek
finns för alltid kvar i mig.

Siv Andersson

—————

Den villkorslösa kärlek
du alltid visat mig
är som mitt ljus i mörkret
när jag nu sörjer dig.

Siv Andersson

—————

Sen livets första början
har du alltid funnits där
– att råda, stötta, hjälpa
var aldrig nåt besvär.

Vi saknar dig oändligt
– den trygghet som var du.
Men din villkorslösa kärlek,
den har vi här och nu.

— Siv Andersson

—————

Jag saknar dig oändligt
– den trygghet som var du.
Men din villkorslösa kärlek
bär jag i hjärtat nu.

— Siv Andersson

—————

Du visade oss omsorg
i både stort och smått.
Och vår tacksamhet är stor
för allting som vi fått.

— Siv Andersson

—————

Du visade sån omsorg,
du var familjens nav,
och vår tacksamhet är stor
för allting som du gav.

— Siv Andersson

—————

Du var som en naturlag
Du fanns ju alltid där.
Så sorgen är oändlig
när vi inte har dig här.

— Siv Andersson

—————

Du var som en naturlag.
Ja, den man alltid har.
Och nu saknas själva grunden
i den världsbild vi har kvar.

— Siv Andersson

—————

Du var som en naturlag.
Ja, den man alltid har.
Och nu har grunden rämnat
i den världsbild jag har kvar.

— Siv Andersson

—————

Ett hav av röda rosor
vill vi lägga på din grav
som tack för all den kärlek
och omsorg som du gav.

— Siv Andersson

—————

Dikter till dig som förlorat en Syster

En syster är ett stöd
och en hjälpande hand.
Hon är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.

Som lilla… eller stora…
är hon dig ganska lik.
Hon finns i många minnen
och hon gör din levnad rik.

Det känns tryggt att hon vet
varifrån du kom,
att hon ser vad du gör
och att hon bryr sig om.

Med henne kan du dela
både sorger och skratt.
Ja, en syster är en gåva
– en ovärderlig skatt.

— Siv Andersson

—————

Att ha just dig som syster
var så värdefullt för mig
och det finns många minnen
som jag bara har med dig.

I livets sol och skugga
har vi funnits för varann
och när jag behövt ditt stöd
har du gjort allt du kan.

Den är så stor min sorg
och min saknad efter dig
men du finns alltid kvar
i hjärtat här hos mig.

— Siv Andersson

—————

Du finns i många minnen
sen vi var riktigt små.
Allra käraste syster,
jag saknar dig så.

— Siv Andersson

—————

Du finns i många minnen
sen vi var riktigt små.
Allra käraste syster,
vi saknar dig så.

— Siv Andersson

—————

Att du plötsligt är borta
är svårt att förstå.
Allra käraste syster,
du fattas mig så.

— Siv Andersson

—————

Att du plötsligt är borta
är svårt att förstå.
Allra käraste syster,
du fattas oss så.

— Siv Andersson

—————

Dikter till dig som förlorat en Bror

En bror är ett stöd
och en hjälpande hand.
Han är bunden till dig
med ett kärleksfullt band.

Som lille… eller store…
är han dig ganska lik.
Han finns i många minnen
och han gör din levnad rik.

Det känns tryggt att han vet
varifrån du kom,
att han ser vad du gör
och att han bryr sig om.

Med honom kan du dela
både sorger och skratt.
Ja, en bror är en gåva
– en ovärderlig skatt.

— Siv Andersson

—————

Att ha just dig som bror
var så värdefullt för mig
och det finns många minnen
som jag bara har med dig.

I livets sol och skugga
har vi funnits för varann
och när jag behövt ditt stöd
har du gjort allt du kan.

Den är så stor min sorg
och min saknad efter dig
men du finns alltid kvar
i hjärtat här hos mig.

— Siv Andersson

—————

Begravningsdikt till mormor/morfar/farmor/farfar

Under hela våra liv
har du funnits där som stöd.
Din kärlek och din tid
har du gett i överflöd.

— Siv Andersson

—————

Så länge jag kan minnas
har du alltid funnits där.
Du har passat, pussat, skojat
och sett mig som jag är.

Under alla dessa år
är det mycket som jag fått
och din kärleksfulla värme
har gjort mig väldigt gott.

— Siv Andersson

—————

Begravningsdikter till ett par

Kärleken är vacker
och kraftfull som ett hav.
Den är både sol och måne
och livets själva nav.

Den är ljuset i det mörka
och förenar likt en bro.
Den är närhet, lust och glädje,
den är fylld av hopp och tro.

Det var underbart att se
den kärlek som ni kände
ända till den dag
då livet fick en ände.

— Siv Andersson

—————

Visst är det magi
när mänskor blir kära.
Att det bästa lyfts fram
när man står varann nära.

Och att två kan bli ett
genom ljuv romantik
är knappast en följd
av nån vanlig logik.

Två halvor som växer
tillsammans blir hela
när glädje och allvar
är sånt man vill dela.

En lycka det är
att ni fann varandra
– att ni gick på en väg
ni båda ville vandra.

— Siv Andersson

—————

I all sorg och saknad
finns det fina minnen kvar.
Som den kärlek och respekt
ni gav varann som par.

— Siv Andersson

—————

Att ni gick bort så nära,
som gick ni hand i hand,
är ett tecken på er kärlek
och ert starka band.

Och i all sorg och saknad
vi känner som är kvar
så är det som en tröst
den närhet ni nu har.

— Siv Andersson

—————

Ni gav verkligen ert allt
som både far och mor.
Ja, alltid fanns ni där
– så saknaden är stor.

När far till slut gick före
för att räcka mor sin hand
blev det ett starkt bevis
på ett livslångt kärleksband.

— Siv Andersson

—————

Ända in i döden
höll ni kvar ert starka band.
Far gick lite före
men räckte mor sin hand.

— Siv Andersson

—————

Ända in i döden
höll ni kvar ert starka band.
Mor gick lite före
men räckte far sin hand.

— Siv Andersson

—————

Dikter till dig som förlorat din älskade

Att mista nån man älskar
är obarmhärtigt svårt
och när det är för evigt
har livet drabbat hårt.

— Siv Andersson

—————

Du fattas mig i hjärtat
och i mitt blodomlopp.
Och huden känns så ödslig
utan närhet till din kropp.

Det är så svårt att sova,
att äta och att andas,
att se att där finns ljus
när morgondagen randas.

Men om sorgen är ett mått
på den kärlek som vi kände
är den värd var stund vi fick
innan lyckan vände.

— Siv Andersson

—————

I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.

Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.

I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.

Men bland allt du är för mig
finns något svårt att bära
 – min längtan efter dig
när jag inte har dig nära.

— Siv Andersson

—————

I mitt hjärta finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än är
så finns du här hos mig.

— Siv Andersson

—————

Aldrig mer ska jag få känna
din hud, ditt hår, din doft.
Aldrig mer få ha dig nära
och ta dig i min famn…
I min saknad bär jag blommor
till platsen för ditt stoft.
Sedan vattnar jag med tårar
för att stenen bär ditt namn.

— Siv Andersson

—————

Så oändlig är min sorg
att inga ord räcker till,
så smärtsam min saknad
att min livslust inget vill.

Men så kommer där en känsla
av att du finns helt nära.
Det gör mig varm och lugn…
Så tack för det, min kära.

— Siv Andersson

—————

Mina minnen av dig
är en kärleksfull tröst.
Men jag saknar din doft,
din famn och din röst.

— Siv Andersson

—————

Det var som högsta vinsten
i ett gratislotteri
när jag fick möta dig
och du och jag blev ”vi”.

Av alla dessa mänskor
var du den jag ville ha.
Du gav mig ljus och glädje,
du fick mig att må bra.

För allt min kärlek rymmer
finns inte nog med ord.
För att älska och att älskas
är det största på vår jord.

— Siv Andersson

—————

Jag är så lyckligt lottad
att du valde ett liv med mig
för det gav så väldigt mycket
att få vara med just dig.

Att få vakna vid din sida,
bara finnas tätt intill…
Att vi delat sorg och glädje,
att vi levt som vi vill.

När jag ser på allt jag fått
blir jag full av tacksamhet.
Och min kärlek den finns kvar
i all evighet.

— Siv Andersson

—————

Det är som magi
när mänskor blir kära.
Att det bästa lyfts fram
när man står varann nära.

Och att två kan bli ett
genom ljuv romantik
är knappast en följd
av nån vanlig logik.

Två halvor som växer
tillsammans blir hela
när glädje och allvar
är sånt man vill dela.

En lycka det är
att vi fann varandra
– att vi gick på en väg
vi båda ville vandra.

— Siv Andersson

—————

När man blir riktigt drabbad
ger kärleken ett rus.
Man själv blir ung och vacker
och världen skön och ljus.

När kärlek går på djupet
finns där nåt mer man lär
– i mötet med den andra
får man veta vem man är.

En kär lek som blir allvar
men aldrig tynger ner.
Ett ändlöst ”ta emot”
ju mera som man ger.

Ja, kärlek är en gåva
och inget som man tar.
Och med tillit och respekt
så kan den stanna kvar.

— Siv Andersson

—————